Bli Medlem i SAAK

Bli Medlem i SAAK

Om SAAK

Välkommen till SAAK!

SAAK välkomnar dig som medlem oavsett vilken yrkesgrupp du tillhör, om du är företagare eller om du är arbetslös. Det enda undantaget är om du är företagare med anställda, det vill säga en arbetsgivare, då dessa inte ingår i vårt verksamhetsområde. Som medlem i SAAK behöver du inte byta a-kassa även om du byter arbete eller bransch.

Information om SAAK

Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa (SAAK) organiserar arbetare och tjänstemän från alla slags yrken och branscher, vilket innebär att vår kassa rymmer hela denna bredd bland sina knappt 6 000 medlemmar. På det sättet är vår kassa närmast unik i a-kassevärlden, vilket bland annat innebär att våra anställda är mångkunniga och vana vid alla olika slags frågor som kan uppstå i samband med arbetslöshet.

Vårt kontor ligger i Stockholm. Kassans stämma är högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år. De nio ombuden, som fattar besluten på stämman, är från hela landet och väljs av medlemmarna. Stämman fastslår bland annat budgeten och hur hög medlemsavgiften ska vara. Den väljer också kassans styrelse och beslutar om motioner. Styrelsen träffas ungefär en gång i månaden i Stockholm och beslutar om den löpande verksamheten. De fyra ledamötena som stämman utser kommer för närvarande från Göteborg och Stockholm. Suppleanterna kommer från Hedemora och Stockholm. Den femte styrelseledamoten utses av IAF, a-kassornas tillsynsmyndighet.

Medlemskap i SAAK

Varje a-kassa har ett verksamhetsområde som bestämmer vem som kan bli medlem. SAAK är öppen för alla yrkesgrupper. Även företagare utan anställda kan bli medlemmar. Om du är arbetslös kan du bli medlem om ditt senaste arbete var i Sverige. Den som är medlem i en annan a-kassa eller har fyllt 64 år har inte rätt att bli medlem. Inträdesvillkoret regleras i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK.

Hur blir man medlem?

Ansökan om medlemskap skickas direkt till SAAK. Inträde kan beviljas tidigast från den första i samma månad som ansökan kom till kassan.

Byte från annan a-kassa

Om du tänker byta till SAAK från annan a-kassa är det viktigt att tänka på att det inte uppstår ett glapp i medlemskapet. Om du avslutar medlemskapet i din gamla kassa den sista januari ska du söka inträde i SAAK från och med den första februari. Om det finns ett uppehåll i din tid som medlem kan du inte flytta med dig redan intjänad medlemstid och eventuell arbetslöshetsersättning. Vill du att SAAK ska sköta övergången utan risk för glapp i medlemskapet kan du genom att kryssa i aktuell ruta på Ansökan om medlemskap ge oss fullmakt att ta hand om övergången.

Avsluta medlemskapet eller övergång till annan kassa

Om du önskar avsluta ditt medlemskap i SAAK vill vi ha en skriftlig begäran om utträde. Av denna ska framgå, förutom namn, personnummer och aktuell adress, från och med vilken månad du vill avsluta ditt medlemskap. Utträde beviljas tidigast från och med den första i den månad som begäran kommit till oss. Intyg om medlemskap skickas sedan hem till dig snarast möjligt.

Om medlemsavgiften

Medlemsavgiften är 135 kronor per månad.

Betala via autogiro

Om du vill slippa att manuellt betala in avgiften varje månad kan du använda dig av autogiro. Blanketten för autogiro finns för utskrift på vår hemsida under hämta blanketter. Det ifyllda medgivandet skickar du till kassan. Vi kontrollerar dina uppgifter och hur du ligger till med avgifterna och meddelar dig när autogiro kommer att aktiveras.

 

Adresser och länkar


Om Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för en del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar – en grundförsäkring och en frivillig försäkring som grundar sig på tidigare inkomst. Ersättning från grundförsäkringen betalas ut med högst 365 kronor per dag. Detta grundbelopp betalas ut till den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem i 12 månader, men som uppfyller det krav på arbete som finns. Grundbeloppet kan betalas ut tidigast från och med den dag sökande fyller 20 år.

Ersättning från den frivilliga inkomstbaserade försäkringen betalas ut till den som är medlem i en arbetslöshetskassa och som uppfyller medlemsvillkoret och arbetskravet inom medlemstiden.

Grundvillkor

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du uppfylla ett arbetskrav och vissa grundvillkor. Grundvillkoren innebär att du måste:

vara arbetsför och kunna och vilja ta ett arbete på minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan

vara anmäld som arbetslös och arbetssökande hos den offent­liga Arbetsförmedlingen och i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande.

Du ska också upprätta en handlingsplan tillsammans med Arbetsförmedlingen.

Det är viktigt att du själv är aktiv när det gäller att söka arbete. Varje månad ska du lämna en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen där du redovisar vad du har gjort för att ta dig ur arbetslösheten.

Krav på arbete – Arbetsvillkor

Arbetsvillkoret innebär att du under tolvmånadersperioden direkt före arbetslöshetens inträde måste ha förvärvsarbetat i sex kalender­månader med minst 80 timmars arbete i varje månad. Om du inte uppfyller detta, krävs det att du har arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period av sex kalendermånader. Minst 50 tim­mars arbete i varje månad krävs. Du kan uppfylla arbetsvillkoret genom arbete som anställd eller med arbete i eget företag.

Ersättningen man får från arbetslöshetskassan beror på:

– genomsnittlig arbetstid före arbetslöshetens inträde

– genomsnittlig inkomst före arbetslöshetens inträde

– hur många timmar per vecka man kan och vill arbeta

– hur många timmar per vecka man är arbetslös.

Det finns en lägsta respektive högsta dagpenning.  Arbetslöshetsersättningen är skattepliktig och räknas som pensionsgrundande inkomst. Gränserna för dagpenningen sätts av regeringen och kan inte påverkas av arbetslöshetskassorna.

En ersättningsperiod är i normalfallet 300 dagar. De som när ersättningsdag 300 infaller har barn som är under 18 år får en förlängning med 150 ersättningsdagar. Arbetslöshetsersättning lämnas med 80 procent av tidigare förvärvsinkomst de 200 första ersättningsdagarna. Ersättningsdag 201 sänks kompensationsnivån till 70 procent. Högsta dagpenning är dock 910 kr under de första 100 dagarna av ersättningsperioden. Därefter sänks taket till 760 kronor per dag.

Ersättning kan lämnas med högst fem dagar per vecka. Varje ersättningsperiod inleds med sju dagars karens.

OBS! Detta är endast en information om några av grundvillkoren. Utöver detta finns en mängd faktorer som kan påverka din rätt till ersättning.

 

Arbetslöshetsersättning och deltidsarbete

För veckor då du arbetar deltid kan du få högst 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod. Resterande dagar av ersättningsperioden får endast användas för veckor då arbete inte har utförts. Begränsningen gäller alla anställningsformer, även timan­ställningar. Även semester räknas som arbete. Begränsningsregeln gäller endast dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med ak­tivitetsstöd. Ersättningsdagar i en vecka då en anställning påbörjats eller avslutats räknas. Karensdagar räknas inte.

Några exempel: Du arbetar 30 timmar en vecka, får ersättning med en dag = 1 deltidsdag. Du arbetar 10 timmar en vecka, får ersättning med 3,5 dagar = 3,5 deltidsdagar. Du arbetar 20 timmar en vecka, får ersättning med 2,5 dagar = 2,5 deltidsdagar.

Alla ersättningsdagar du får en vecka när du har rapporterat arbete är deltidsdagar. Om du arbetar i så låg omfattning att du får ersättning med 5 dagar en vecka så räknas inga deltidsdagar. Om du arbetar i så hög omfattning att ingen ersättning utbetalas räknas inga deltidsdagar.

Du som är ensamstående och har egna barn under 18 år helt eller delvis boende i ditt hem kan anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har förbrukat dina 75 deltidsdagar och i stället få aktivitetsstöd. Anvisningen görs av Arbetsförmedlingen.

 

Om du blir arbetslös

Kom ihåg att anmäla dig arbetslös på Arbetsförmedlingen. Fyll i blanketten ”Anmälan om arbetslöshet”. Se till att fylla i samtliga punkter. Skicka blanketten till SAAK.

Tillsammans med anmälan behöver vi intyg på vad du gjort under en tolvmånaders period omedelbart före arbetslöshetens inträde. Exempel på intyg som kan vara aktuella är arbetsgivarintyg, intyg från försäkringskassan (föräldraledighet, sjukdom) och studieintyg. I vissa fall kan vi behöva intyg för en längre period. Vi kommer då att begära de intyg vi behöver.

Om du endast haft ett kortare uppehåll sen du senast var arbetslös behöver vi intyg över perioden sedan du senast fick ersättning.

Kassakorten som du kommer att få hem ska skickas till den förtryckta adressen på baksidan. Alla övriga handlingar skickas till SAAK. Observera att kassakorten inte ska fyllas i förrän båda veckorna på kortet har passerat.

Om du är ansluten till Mina Sidor fyller du dina kassakort där.

 

Arbeta i annat EU/EES-land

Funderar du på att arbeta utomlands, i ett annat EU eller EES- land? Det är några saker du bör tänka på innan du reser. Man ska alltid vara försäkrad i det land där man arbetar. De flesta EES-länder har allmänna försäkringar, men Danmark och Finland har precis som Sverige arbetslöshetskassor dit man måste söka inträde. Kontrollera alltid att ditt arbete omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Försäkrat arbete i annat EES-land får tillgodoräknas i ett arbetsvillkor i Sverige. Du kan alltså gå ur din svenska kassa och vara arbetslöshetsförsäkrad i landet där du arbetar.

När du sedan återvänder till Sverige är det viktigt att du omedelbart söker inträde i svensk a-kassa. Du behöver då inte uppfylla inträdesvillkoret för att bli medlem, utan du kan bli medlem även om du inte har arbete när du söker inträde. Detta gäller gränsarbetare och oäkta gränsarbetare, det vill säga den som bor i ett land och arbetar i ett annat och återvänder till bosättningslandet åtminstone en gång per vecka respektive återvänder mer sällan än en gång i veckan.

Det är viktigt att du blir medlem igen i en svensk a-kassa i direkt anslutning till att din försäkring i det andra EES-landet upphör så att det inte blir något uppehåll i din medlemstid. Om du till exempel arbetar i Norge till sista januari och inte söker inträde i svensk a-kassa förrän i mars så kan din medlemstid räknas först från mars månad. Du måste då vara medlem i ett år för att kunna få ersättning från den inkomstbaserade försäkringen.

Du kan också välja att fortsätta att vara medlem men du är ändå försäkrad enbart i det land du arbetar.

Detta är några av de saker du bör tänka på innan du reser. Regelverket kring detta är omfattande och komplicerat så alla situationer är inte beskrivna i denna text. Ta därför kontakt med a-kassan innan du reser för att få mer information. Kontakta också Försäkringskassan innan du byter arbetsland.

Vanliga frågor och svar

När betalas ersättningen ut?
SAAK har utbetalningar varje vecka, vanligtvis på torsdagar. Eftersom varje kassakort omfattar två veckor innebär detta att du får din ersättning varannan vecka. Detta under förutsättning att du regelbundet skickar in dina kassakort snarast möjligt.

Hur gör jag om jag arbetar?
All arbetad tid ska fyllas i på kassakortet. För den som har en fastställd tjänstgöringsgrad fylls utfört arbete i på kassakortet med procent. Övrigt arbete fylls i med timmar per dag. Om du haft konstnärligt arbete eller arbete som lärare eller cirkelledare, kontakta kassan för mer information om hur du ska rapportera arbetet.

Kan man starta företag eller någon form av egen verksamhet under arbetslösheten?
Nej. Arbetslöshetsersättningen får inte vara en inkomstutfyllnad i min­dre lönsamma företag och den får inte heller underlätta start av eget företag.

Är det möjligt att studera samtidigt som jag får arbetslöshetsersättning?
Normalt kan du inte få arbetslöshetsersättning under studietid. Under vissa förutsättningar är dock studier inget hinder för att få arbetslöshetsersättning. Kontakta SAAK för mer information.

 

Nyheter